Jag är verkligen värdelös på att hålla bloggen vid liv nuförtiden. Min dator är fortfarande inte återupplivad eftersom Datorfixarna inte är så snabba som de borde vara. Ge mig en ny hårddisk already!
Så länge dröjer det inte att kontrollera att en trasig hårddisk faktiskt är trasig. Faktiskt.
Hursomhelst! Idag är en märklig dag, eller, rättelse; ikväll är en märklig kväll. Trots två vägringar och en nästan-avramling idag på hoppningen känner jag mig så oerhört, nästan oförskämt, nöjd. Varför? Jag blev inte sådär jag-kommer-att-dö-och-mina-ben-känns-som-gelé-rädd som jag annars brukar bli – efter min fina lilla flygtur från hästryggen innan jul – när hoppningen inte går som jag tänkt mig. Jag tog om hindret, hoppade banan igen och det gick relativt bra (med andra ord satt jag kvar hela vägen, utan ytterligare vägringar eller ändringar av färdväg). Filur är allt en filurig liten ponny, men ack, så söt, och ack, så duktig! ♥
Jag borde egentligen göra något duktigt, så som att ta tag i någon av de miljoner uppgifter som ska in innan denna månad är slut, men det gör jag inte. Istället överväger jag att titta på någon dålig film medan jag målar naglarna. Ni måste hålla med mig när jag säger att det senare onekligen låter mer lockande än det tidigare. Plugga kan jag göra imorgon. Eller någon annan dag. Eller inte alls.
Jag avskyr när det börjar närma sig slutet på en läsperiod, men jag älskar att jag snart har sommarlov, så jag antar att det väger någorlunda jämnt...
Ett par avklarade skrivuppgifter senare och jag känner mig inte riktigt lika stressad över skolan längre. Stressad, givetvis, men inte lika mycket som tidigare. Jag kan se ljuset vid tunnelns slut, haha.
